Det absolut finaste som livet har att ge måste vara kärlek, att kunna få uppleva något så fint och dessutom få dela det med någon är nog troligtvis det starkaste än människa kan åstadkomma i sitt liv. Inget 100120193euros jobb eller drömhus vid havet går upp mot det. För vad är det värt om man inte har någon att dela det med? Det värsta som finns däremot är inte döden.. Utan saknad. Jag tror inte det finns någon fysiskt smärta som kan göra sjukare. Saknad är den värsta formen av tortyr och kan till skillnad från många fysiska smärtor inte lindras med smärtstillande. Jag tror starkt på att smärta kommer från hjärtat eller i alla fall från samma ställe som kärlek kommer från, de två går hand i hand liksom. För om man känner kärlek för något är det inte då självklart att man inte vill leva utan det och är det inte då också självklart att man skulle sakna det om man var utan det?

"Love is a noble act of self-giving, offering trust, faith, and loyalty. The more you love, the more you lose a part of yourself, yet you don't become less of who you are; you end up being complete with your loved ones."