looking back at paradise

Once upon a time..

En gång var jag ett litet sorgset emo med svart hår o alldeles för mycket smink.. Helt ofattbart att tiden går så fort. Känns som om de va ganska nyligen jag gömde öl i skogen så inte mamma skulle hitta det och var helt övertygad om att lycklig kärlek inte existerade. Nu tycker jag inte om öl och har en sambo. Galet hur tiden förändrar allt och saker man aldrig anade händer. Idag skulle jag gärna träffa mig själv som yngre och berätta att allt kommer ordna sig, och fastän livet var helt galet just då kommer det att bli bra. Jag skulle knappast ha trott på de då, men absolut behövt någon som skulle ha försökt övertyga mig om det. Fast det blev bra ändå och tänka sig vad underbart att inte veta vad framtiden bär med sig. För fast man är "sin egen lyckas smed" så finns de mycket man inte vet eller rår för. Tur det, för plötsligt befinner man sig exakt där man ville hamna fast man inte riktigt vet hur man tog sig dit. och det bästa är ju att kvar finns ännu ett oändligt hav av för en själv ännu okända möjligheter. Livet är bra, bara man kommer ihåg att påminna sig själv om det! :)