Jag har länge tänkt bekänna något... jag har blivit ur usel på att uppdatera bloggen, men sanningen är att jag sällan hinner och då jag hinner orkar jag helt enkelt inte. Det här är mitt livs stressigaste månad men jag klagar inte. Jag tycker om det jag gör fast de tröttar ut mig otroligt. De ger mig en otrolig euforisk känsla av total tillfredsställelse att få krypa ner i sängen efter en lång dag och känna att man verkligen har gjort någonting. Något som kommer ta en någonstans. Dessutom att de inte alltid kommer vara så här stressigt, jag kommer hinna med mina nattliga springturer runt Smedsby och de timtal långa Rosso (dom har världens godaste mat!!) besöken. Men bäst av allt är att jag den 17 december åker till Playa del Ingles med mamma och pappa! De ska bli otroligt skönt och de kommer kännas välförtjänt att ligga på en solig strand och inte göra någonting särskilt bortsett fråna att doppa stjärten i vattnet med jämna mellanrum för att svalka av sig.



Hoppas att de är lika härligt som Fuerteventuras stränder! ;)