Barn är farliga och jag är bolibompaaaa!

Idag var då min första jobba-och-gå-i-skola-på-samma-gång dag. Det var lite tungt, jag blev lite trött men jag överlevde!

Jag var extremt nervös när jag anlände till Gustav Borgs daghem, men till min stora förtjusning hade alla dagisbarn farit hem för dagen (trodde jag) så jag började städa. Och de gick riktit bra, tills jag mitt i allt hör en dån av hundrtals små fötter och galna barbariska tjut som från en blodtröstig arme små apor. Jag började kallsvettas medan adrenalinet pumpades ut i kroppen, för vad är det jag ser; en hel flock med barn som närmar sig mig i rasande fart vilt tjutande "Väääm är deth dääär???" Jag stelnade till, för de jag har mest svårt med här i världen är BARN! För min är denna lilla varelse lika ångestframkallande som en stor hårig spindel, och jag skulle mycket hellre tillbringa en hel dag med en sådan. (Vilket jag också gjort under mina 5månader som praktikant på en djuraffär.) Där drog jag slutsatsen att spindlar inte är ett dugg farliga men blev destu mer övertygad om att barn är, speciellt när ingen dagisfröken eller förälder är i närheten. Så var va jag nånstans..? Jaa just de jag, jag blev överfallen av barn, de omrigade mig och började skrika ut frågor "vääm äärr duh?" "va göö du på vårt daagis?" "är du fröööken?" Min tunga hade blivit paralyserad av förskräckelse, men jag lyckades stamma fram "jag är er nya städerska" samtidigt som jag försökte pressa fram ett leende som sekärt mest såg ut som en plågad grimas. De blev tyst i en sekund tills en liten unge utropade "DU ÄR BOLIBOMPAAAAA" jag hann inte ens invända tills en annan liten unge tjöt "neeeej hon är en städare som städar golv!!!!" "NEEEJ HON ÄR BOLIBOMPAA!!!" skrek den lilla ungen som tydligen var en pojke. Det utbröt ett litet tumult angående om jag var eller inte var bolibompa och jag såg min möjligheten att fly. För jag har seriöst ingen aning om vad man säger till ett barn!! De är lika främmande för mig som planeten mars! Jag kommer bli en förskärcklig mor om jag någonsin får barn, jag vet.

.. Lyckligtvis kom en snäll dagis fröken och vallade iväg barn flocken. Jag stod kvar på samma ställe en lång stund efter dom gått och hörde deras avlägsna rop "jaaaag tror att hon var julbocken" "meen juulbocken är minst åttiii"

Hjälp vilken dag. Nu skall jag sova.
P.s. kom ihåg att akta er för barn.