När de finns tankar man inte får tänka blir varje dag ett litet minfält. Man går på tå, rädd att ens vara i närheten, rädd att när som helst trampa fel, träffa en öm punkt. Och nu gjorde jag de.. Lite medvetet till och med.. Tänkte liksom att de har ju gått ett litet tag nu, de borde ju kännas bättre. Men fan det gjorde de inte. Kändes fortfarande som om inälvorna vände sig i magen och allting svartna för en stund. Tyvärr går de inte att dränka sanningen i alkohol, eller shoppa bort den. Man måste bara leva med den tills den dag då de har gått så pass lång tid att de slutar göra ont.
If I'm dreaming don't wanna laugh
Hurt my feelings but that's the path
I believe in
And I know that time will heal it
If you didn't notice boy you meant everything
Quickly I'm learning to love again
All I know is I'm gonna be OK
Thought I couldn't live without you
It's gonna hurt when it heals too
It'll all get better in time.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar