Trött, så jävla trött.
dagarna bara rinner iväg, man vaknar går till jobbet..
jobbar häcken av sig, kommer hem, och så har dagen gått.
de ju sorligt. men idag han jag iaf ti stan me hanna (köpte världens hetaste kavaj/jacka, måst lägg upp en bild senare..) hann även gå till solariet, insåg då också att de en evighet sen jag tränade på gymmet, har ju mest varit springturer nuförtiden. känns ju dumt att vara inomhus på ett gym när solen lyser. men nu bestämde jag faktiskt att imorgon skall jag fara och träna, lyfta vikter och sånt svettit. får nu se om jag får min plan förverkligad, brukar oftast bli så att nått annat kommer i vägen. men men. har iaf just avklarat en springtur runt smedsby, har ju inte kunnat göra de på över en vecka då jag har varit sjuk så de var härligt och efterlängtat. :)
nu skall jag ta en riktit lång varm dusch och seden kryp ner i sängen med datorn och se på Batman Begins.
(har sett den hundra gånger, men den slutar aldrig att vara bra!)
så ja, gonatt världen och till dig säger jag bara..
Words are all I have to give to you
you never seem to see it my way
You know it hurts so bad
just like i knew that it would.
därav kom ju också rubriken, är faktiskt lite besviken idag.
mest kanske på mig själv, att jag alltid gör de klassiska misstaget och att jag nästan tänkte falla dit igen. men jag gjorde inte de och de jag så jävla nöjd över! jag har lärt mig, finally respekterar jag mig själv.
och ett litet tips till alla, som jag tycker är enormt värdefullt; om du vill att andra ska respektera dig måste först och främst du själv göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar