“Weather is a great metaphor for life- sometimes it’s good, sometimes it’s bad, and there’s nothing much you can do about it but carry an umbrella.”

Hittade denna fina text under min vanliga rutinerade sökningsrutt av bra citat och fastnade direkt, det där skulle ha kunnat blivit sagt av mig. För när de flesta nära och kära tycker det obehagligt och skrämmande med åska tycker jag att det är hur mysigt som helst. Och när de hoppas att det snart skall ta slut hoppas jag att de skall hålla på hela natten. Jag fullkomligt älskar när det regnar, stormar och åskar. När himlen först blir helt natt svart och sedan öppnar upp sig och exploderar. Smattrande regndroppar mot taket och åskans avlägsna buller är något av det allra mysigaste ljuden jag vet. Instinktivt väller någon sorts trygghetskänsla över mig som får mig att vilja kura ihop sig till en liten boll och bara lyssna på regnet. Som om ett riktigt oväder faktiskt får världen att stanna upp lite och fascineras över att det finns saker som är så mycket större än oss. Mig ger det ett alldeles speciellt lugn som sällan infinner sig i vardagen när solen skiner och man hela tiden förväntas göra något. Medan en riktig storm innebär att man kan sätta sig ner och bara stirra ut genom fönstret och vänta ut det, för ingen går ändå ut när det stormar.. ;) Nu hoppas jag riktigt innerligt att inte jag är den enda som känner så här, utan att de finns någon annan där ute som tycker att oväder är en fin grej :)