sjuk.nu

Det finns ingenting jag hatar så mycket som att vara sjuk. Det är inte ens lite rogivande eller avslappande att ligga i sängen en hel dag med en hög snorpapper runt sig och andas genom munnen (pga. allt snor för den som inte fattade) samtidigt som man fryser och har varmt med sisådär 5 minuters mellanrum. Rastlösheten får mig att vilja klättra på väggarna, bokstavligt. Ligger bara och föreställer mig vilka alla pass jag skulle kunna vara på på gymmet och hur många km jag exempelvis skulle kunna springa på löpbandet under tiden jag ligger i här. På tal om kilometer och löpband är det just pga. det som jag ligger här i sängen med dödslängtan. Kände mig sådär halvkrasslig efter Måndagens träning men shasade ändå iväg mig själv till gymmet på Tisdagen. Tänkte att jag tar det ganska lugnt.. Blev 6,5km på löpbande och 25min träning av den djupa bålmuskulaturen. Plankan, sidoplankan och sånt där annat trevligt som jag inte kan namnet på.. Vilket resulterade i att jag redan på kvällen mådde som jag förtjänade. Synden straffar sig själv som min kloka mamma brukar säga. Vad lär vi oss av detta? Jo, träna aldrig om ni känner er krassliga. Avvakta hellre en dag eller två och låt kroppen vila. Annars kan det gå såhär och då blir man tvungen att vara separerad från träningen bra mycket längre än en dag. Inte trevligt. Nu skall jag lida vidare :('

P.s. Om du nu haft oturen att bli obotligt sjuk precis som jag pga. av att du för femtioelfte gången är så jävlva naiv och tror att du inte blir sjuk fast du känner dig förkyld. Ät choklad. Det hjälper mot allt. :)