hata

Åååh. Och så överlevde man. Världens mest helvetiska dag typ. Njä, kanske inte så pass men ändå. Kan ju inte direkt påstå att jag skiner upp av glädje när man går ut utanför dörren och stelnar till is ca. 3 sekunder senare, eller att bil rutorna är helt igen frostade, eller att radion också har frusit till is, och växlarna är helt extremt tröga för att det är SÅÅÅ FÖRBANNAT KALLT! JAG HATAR NÄR DET ÄR KALLT!!! Sedan blev ju inte dagen direkt bättre när jag och Hanna likt två frusna pingviner äntligen halade in oss i en butik när jag plötsligt upptäcker källan till en finurlig doft som börjat uppenbara sig allt eftersom man kommit in till varmare utrymmen.. Nämligen kattpiss!!! Kan ju inte ens förklara hur överlycklig jag blev :') Tänkte först sätta mig ner och börja störttjuta eftersom det alltid varit ett säkert kort när jag var liten.. Men sedan slog det mig att de tyvärr inte finns några tröstande föräldrar till hands. Så jag höll god min och gick omkring och luktade gammal tant med 72 katter därhemma, samtidigt som Hanna gick allt längre ifrån mig och rynkade på näsan... Sånt händer, speciellt människor som mig.