-

Egentligen har jag lovat mig själv att aldrig skiva sånt här hit.. att skriva om känslor.. sånt som gör en ledsen, sånt som berör en. Men nu måste jag bara det för jag är så jävla arg, jag fattar bara inte hur man kan vara sådär förbannat jävla känslokall mot en person som funnits där i alla världens jävla situationer. Jag fattar bara inte hur det kan betyda så otroligt jävla lite plötsligt. Har sällan känt sån här otrolig besvikelse. När man tror man känner någon, tror att det är någon som gives a shit, men så har man fel, helt fel. Sånt tar sjukt. O nej jag skall aldrig igen skriva såhär hit men jag måste bara få komma ihåg det här imorgon när jag i vanlig ordning klistrar på ett leende och säger att "allt är okej, allt är bra" för det är det inte.

Det finns alltid lite ärlighet bakom ”jag skojar bara”, lite kunskap bakom ”jag vet inte”, lite känslor bakom ”jag bryr mig inte” och lite smärta bakom ”det är lugnt”