Senast jag besökta Stockholm (och inte bara dess magnifika flygplats där vi mellanlandat under otaliga sönderresor) var jag pytte liten. Kanske 8 år och min prioritet nummer ett var att rida på varenda sten lejon som finns på Drottninggatan (visst är det där dom finns..?) Nu sådär 12 år senare ville jag fortfarande sitta på ett lejon men vi hann se en del av underbaa Stockholm också, och fan vad kär jag blev. I i alla vackra gator, gamla byggnader, i energin som bara en storstad har, alla vänliga vackra ansikten, den betydligt mer europeiska kulturen.. jaa i allt. Äriligt talat blev jag helt lyrisk och ville bara hålla mig fast i kullerstensgatorna så jag skulle få stanna där och aldrig mer åka hem. Tyvärr måste jag ju det, för allt roligt tar alltid slut alltför fort. Men jag måste, för att mitt hjärta bara gnäller och piper återvända dit snart. Så.. until I see you again Stockholm skall jag beundra de 129 bilder jag hann knäppa där. :')
du tar jävligt fina bilder, o stockholm kommer alltid o va lika härligt, fast va man sir :) prov en vardagsmorgon, typ tisdag kl halv 3, o så går du promenad på ett par timmar, inte en själ ute o man kan gör va man vill tills solen går upp ;D vi blev bland annat insläppta på grön lund medan e va stängt.. haha, jaa hälsningar Emilia, hoppas du e nöjd med din tatuering fortfarande!
SvaraRaderanämen tack ska du ha emilia! :) hittade en ny fiffif funktion på kameran som jag använde flitigt! ;) oj va härligt de låter, måste definitivt prövas någon vacker dag när jag råkar vara där halv 3 på morgonen! o angående min tatuering, menar du min senaste på revbenen elr? den älskar jag nog fortfarande villkorslöst! ;)
SvaraRadera