Nu vet jag hur det känns att vara inuti en burk.

Inne på Pullo/Waild igår var det kompakt packat som i en sillburk och dessutom kokande hett med kanske 99% koldioxid o 1% användbart syre! Så efter ungefär två timmar av knuffande mellan svettiga kroppar knuffade vi oss till sist ut i den friska luften. Ååh gud vad skönt det var, har nog aldrig varit så glad att få andas frisk luft igen. Så blev det turkpizzeria och Linns soffa som jag delade med hennes vildsista små katter som inte lät mig njuta av någon skönhetssömn. Någon gång på morgonen efter att ha fått en rad vassa tänder i tårna och några små klor i ansiktet gav jag upp och låg och stirrade i taket istället. Trevligt.. Nämen det var en bra kväll! :)