Nu vet int jag rikti om jag ska dra dehe i korthet eller rikti jävla långdraget men temat bli iaf helgen, den fascinerande effekten alkoholen har på blyga män och dens ennu värre effekt på kvinnor som int kan bli mer oblyga. Humöret var iaf mestadels på topp, med en del fina inslag av dramatik.
Det stora samtalsämnet var det fina uttalandet av en viss person (som för stunden föredrar att vara anonym) "knulla mig hora" vilket imiterades flitigt under kvällens lopp.
Kvällen utspelade sig på tre ställen, förfest @ hannas, fontana och efterfest @ sandras.
den sistnämda kanske inte så många minns med tanke på skicket sällskapet anlände i.
jag måste vell tillägga att jo, jag har jävla ångest över vissa saker som händ. men jag håller mig till principen, ångra aldrig något och gjort är gjort så jag tänker int dra nån radiramsa om hur hemskt lessen jag e för dittan o dattan för ingen skada skedd, eller hur? ;D och jag hadd jävla kul trots allt, och dessutom (vikitgast av allt) man lever bara en gång!
och, jag bryr mig, fatta de! due så jävla fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar