kaffe och ett tecken.

Efter många år av tvångsmässigt kaffe intag (bara för att alla andra dricker) och kvävda kväljningskänslor i smyg ser jag nu äntligen tjusningen med denna dryck. Det är ju faktiskt gott och man blir pigg och jaa.. som vanligt inser jag allt lite senare än alla andra. Så tack vare kaffet har jag idag orkat på en 5km länk trots bara 6 timmars sömn och jag skall ännu definitivt orka supa mig redlös full senare idag och färga hår åt samma lilla vän som häromdagen. En annan bra sak är att jag fick väldigt många tecken på att jag och Peugon hör ihop idag då jag sprang. Jag såg nämligen hela 5 Peugeot bilar så länge jag sprang och sådär annars ser jag dem aldrig. Its a sign.