Om Idol Geir...

Så är de dags igen för både de svenska och finska folket att börja spy åsikter angående de pågående Idol.. Den stora snackisen verkar ju vara Geir och huruvida det är moraliskt rätt att någon som redan är "artist" skall få chansen att vinna Idol? Jag tycker såhär: Kanske är de orättvist eftersom har startar med mycket större erfarenhet MEN om man redan ägnat en stor del av sitt liv åt musik, är 47 år och fortfarande brinner för det, vem har då rätt att stänga portarna för honom bara för att han hållit på längre? Han är gammal, erfaren och envis med en dröm om att vinna Idol. Är det fel? Han drömmer ju om precis samma sak som alla andra deltagarna. Nä, jag tycker inte det är fel. Han sjunger helt förjävligt bra så låt bästa man/kvinna vinna! :)

åh äntligen

..fick jag det jävla staketet färdig målat!! Det har stått och ruttnat och blivit allt mörkare av allt regn och jag har bara tittat på det och lessnat. Men så idag bestämde jag mig, nu målar jag klart det eller så.. eller så vad? Jo eller så får jag inte fa till gymmet idag! Sagt och gjort. Nu står det där och är skinande vitt och jag får fa och träna! Bra va? ;) Tjo!

All that glitters is not gold

But it could be.

A picture paints a thousand words,
As one door closes, another door opens,
And two wrongs don't make a right
Now good things come to those who wait,
Take the highs with the lows dear,
You'll get what your given and everything's gonna be alright.

Har inget meningsfullt att säga idag, tyvärr. Förutom att jag skall till skolan och hoppeligen bli lite smartare än jag blev på matematik timmen igår... :)

titta ut genom fönstret

solen skiner ju förfan!!!!!!!!! :)))

De slog mig att jag väldigt sällan nämner skolan här så nu skall den få ett par rader.. Förra veckan började nämligen period 2 på vasa aftonläroverk så ikväll har jag min första matematik timme. Spännande.. Mina kunskaper i det ämnet är precis som i finska, bottenlösa... Oj det där låter nästan som att jag har outgrundliga resurser av matematisk skicklighet gömda någonstans där på botten, men så är de tyvärr icke. Men jag skall försöka lära mig. Åh vad fint den meningen lät :)

Men först blir det gym och kanske ett litet besök i stan..

Det bara regnar och regnar och regnet har en fördummande verkan på mig. Jag blir helt tyst och har inte så mycket att säga, säger vi. Så The Cardigans - Feathers and down får tala.

Oh I wish my arms were wider
I wish that I could hide you
So you can rest and repair
Without the blanket of sorrow
The thick and the grey
Your blanket of woe
So heavy and stained
And it only weighs you down.

Fint sagt.

en älg!!!!!

Bil resan till Jeppis och tillbaka gick bra igår, och inte den minstaste älg hoppade fram på vägen, men stället fick jag ofta höra gälla rop från passagerarsätet brevid mig.. De lät ungefär såhär "åååhh nu börjar älgstråket!!" "kör försiktigt!!" "närmare mittlinjen!!" "gasa inte på så mycket!!" "sväääääääääng!!!" "stäng av helljusena!!" "köööör de grönt ju!!!" "kör inte så fort det kan komma en älg!!!" "en älg!!!" osv... Trots det fick jag i slutet av resan ändå höra att jag är en bra chaufför. Jag vet inte om det syftades på min oklanderliga förmåga att hantera bilen eller på min enorma tolerans för de inbillade älgarna som kunde lura bakom varje kurva..

Okej nu skall jag meddela något jätte trevligt, jag har blivit sjuk, igen. Och åååh så glad jag blir för vem älskar inte att vara sjuk?? :):) Nämen på riktigt om det nu finns ett immunförsvar, kan de då aldrig visa sig då? Nu skall jag snart köra och hämta massa fyllon som jag kan släppa ut i stan så att dom gör WBN osäkert och sen skall jag köra hela vägen till jeppis för att sprida min baciller där! Härligt :)

Tänka sig att i tiden kan du aldrig backa, det som har hänt är borta. Men i minnen kan du backa hur långt som helst, gå tillbaka hur långt du bara vill. Ironiskt nog.

Bad emotions.

Stressad och frustrerad. Har en tent idag som jag tror 0% på att jag klarar, men som jag pluggat till som fan. Frustration. De regnar ute, i stan finns de aldrig några parkeringsplatser, sedan måste parkera några mil bort och gå och bli våt. Mera frustration. Jag har ont i halsen, why nu av alla dagar liksom? F r u s t r a t i o n.

Nästan en helt vanlig lördag förutom att...

Drömbilen blev min igår!! Jag visste att vi var ämnade för varandra och nu är vi tillsammans. Skall bränna Aldrig skall jag sluta älska dig på en cd och spela upp det för den! Du och jag mot världen Peugeot baby! ;)

Sen så sitter jag återigen o spelar sönder en låt, den här gången Rihanna - Only girl in the world (http://www.youtube.com/watch?v=fj0_stXTOVg) och gör alla klassiska förberedelser inför kvällen. Idag laddar jag igen med tung artilleriet, sprit och apelsin juice och mycket svart mascara! Åh, det här blir nog bra.

Våldtar Te Amo i min laptops högtalare och försöker bestämma mig för om det här är en bra dag eller inte. Drömbilen kanskekanskekanske blir min idag, men jag har lite otrohets tankar och funderar om det kanske finns bättre drömbilar någonstans i världen för mindre summor, har även grym separations ångest pga det faktum att jag kanske tvingas separerar från min vespa, kanske så snart som idag. Så ikväll efter att jag svettats på spinning cykeln skall jag åka till mina föräldrar i karperö och ta farväl av den. Sedan skall jag gråta, kanske en hel kväll. För det är ganska hemskt det här med förändring och egentligen är jag livrädd för sånt, eftersom trygghets bubblan spricker och man måste börja vänja sig vid något nytt. Jag är nog ganska konservartistisk trots allt. Om något är bra får de gärna förbli så fastän det kan bli ännu bättre. Men bättre är läskigt. Nytt är läskigt. Fast förändring är bra, men ändå gråter jag nästan varje gång jag kommer från frissan eller drabbas av liten ångest attack när jag beställer någonting nytt på en restaurang jag varit 342982920809 gånger till. Som sagt, förändring är läskigt.

Alltså..

Idol är jävligt roande.

Jaha gott folk vad gör ni idag? Jag skall snart fara till bilaffären där min älskade blivande Peugeot bor och bjuda ut min älskade Aprilia vespa (skall se hur mycket man får för den om man ger den i byte) känns lite sorgligt eftersom den varit en fantastiskt vespa och vi har varit med om mycket tillsammans. Men men, all good things come to an end och nu börjar en ny era. The time of the vespa is over and the time of the bil begin. Mmmmkej? :) Sen blir det gym, sen skola och sen skall jag måla färdigt det jävla staketet som borde ha målats i Juli någon gång.. (äh, de ju bara September ännu!)

"Första gången jag sa att jag älskade honom var för att han tänkte lämna mig. Sista gången han sa att han älskade mig menade han det inte. Det är beundransvärt det där, att vi kunde älska varandra så mycket utan att vi visste vad det betydde. Han kunde inte älskat mig bättre tänkte jag och grät, nu vet jag inte ens om det var kärlek. Hjärtat växer också med åren."

En mycket smart svensk tjej har skrivit det här http://nyheter24.se/modette/victoriatornegren/ och det är väldigt sant.

Visdomsord från moraltanten!

En sak jag inte alls förstår mig på och som av någon anledning gör mig grymt irriterad är personer som blir tillsammans och sen gör slut hela tiden och då på samma gång passar på att ändra sin facebook relations status var och varannan dag. Okej jag har ingen inblick i sådana pars komplicerade förhållanden men jag kan säga av egen erfarenhet, bestäm er!! Antingen gör ni slut för gott och slutar komma krypande tillbaka till varandra eller så försöker ni se förbi alla era problem, fel och brister och bestämmer er för att nu skall ni få de att fungera. Bra ide va? :) Ni kan ju iaf tänka på saken nästa gång då de kliar i fingrarna att ändra från har ett förhållande med... till singel.

Jag hatar skolarbete, speciellt om det är finska. Mer säger jag inte för just nu lider jag.

kaffe och ett tecken.

Efter många år av tvångsmässigt kaffe intag (bara för att alla andra dricker) och kvävda kväljningskänslor i smyg ser jag nu äntligen tjusningen med denna dryck. Det är ju faktiskt gott och man blir pigg och jaa.. som vanligt inser jag allt lite senare än alla andra. Så tack vare kaffet har jag idag orkat på en 5km länk trots bara 6 timmars sömn och jag skall ännu definitivt orka supa mig redlös full senare idag och färga hår åt samma lilla vän som häromdagen. En annan bra sak är att jag fick väldigt många tecken på att jag och Peugon hör ihop idag då jag sprang. Jag såg nämligen hela 5 Peugeot bilar så länge jag sprang och sådär annars ser jag dem aldrig. Its a sign.

I found you baby.

Åhhh vilken dag! Idag har jag och mamsen varit på jakt efter en bil åt mig och hittat en, jag blev förälskad. Omedelbar attraktion, kärlek vid första ögonkastet. En Peugeot. Min längtan efter en Audi dog direkt. Nu slår mitt hjärta för en enda. Skall nog åka tillbaka imorgon igen, hälsa på den. Klämma och smeka lie, känna närhet. Den måste bli min, hoppas jag ni förstår. För vi hör ihop den och jag. Bättre än vilken kar som helst, nu behöver jag aldrig mera någon pojkvän. Bara jag och mitt vrål åk. (Okej nu låter jag helt störd.. Men på riktigt, det var en super extremt jävla skön bil och jag börja älska den direkt!) Mjo. Så blir de också utgång imorgon, på en fredag ja, för omväxling skull!

Idag genomlevde jag ett jävligt skönt tränings pass, körde bil hit och dit, färgade ögonbryn o fixade ögonbryn åt min lilla vän Hanna och tryckte i mig en hel påse med nachos, och min dag började ännu till 7 morse. Men ändå känns det som att något fattas, ändå kan jag inte skaka av mig känslan av tomhet. Inte sådär meningslöst-tomt utan dystert-tomt. Som att kolla ner i en tom burk där de en gång funnits kex.



Egentligen så har ju det här inget med kex att göra..

Everybody's got something
They had to leave behind
One regret from yesterday
That just seems to grow with time

There's no use looking back or wondering
How it could be now or might have been
All this I know but still I can't find ways
To let you go.

I did it!

1,5 år senare skärpte jag äntligen till mig och fick körkort, på första försöker till och med! Jag är så jävla glad, nöjd och exalterad! Äntligen, herre gud vad jag har längtat till den här dagen, då jag ska få skriva "heeeeeeell yeah i did it, JAG HAR KÖRKORT!!!!!" :))) Så det har jag firat idag genom att köra till Replot (dit jag alltid har velat köra själv av någon anledning?) i min ensamhet och sitta där på en brygga också helt i min ensamhet, sedan har jag kört omkring helt planlöst till diverse andra platser och sedan har jag till och med hämtat min mor från jobbet och kört hem henne. Oj kan inte ännu riktigt smälta det.. Jag har kört en bil själv, jag får köra bil själv, jag har körkort, fan vad det låter bra när man säger det! Mjo. På Torsdag skall de firas med roadtrip till Jeppis för att hälsa på Linn som emigrerat dit =)

Det blev en suverän kväll igår, goda kräftor, härliga människor, massor av alkohol och stämningen på topp. Jag har jävligt härliga vänner måste jag säga! Tack för en fenomenal kväll!



Idag är det dessvärre inte lika bra. Har suttit med huvudet mellan knäna största delen av dagen och SURPRISE SURPRISE spytt. Sedan har jag med hjälp av linn och min kära mor städat upp i svinstian till hem. Det var verkligen ett jävla kaos här med kräft bitar överallt och öl klibbigt golv. Och nu sitter jag här och är jävligt nervös inför morgon dagen då jag äntligen skall köra upp och jag hoppas så otroligt hårt på att jag klarar det så jag håller alla tummar jag har för det och kryper ner i sängen. Adios!

back on track

Om jag får säga det själv är jag en mästare på att stänga. En tanke ansträngning och knappen är på Off. Alla dåliga tankar inom lås och bom, alla förbjudna känslor avstängda. Medan en annan knapp sätts på On. Idag är det On på party, en rejäl jävla "jag minns ingenting som hände igår" fylla med alla fina vänner + kräftor och allt för många snappsar!

Det sägs ju ibland att "att tiga är guld" och nu förstår jag faktiskt vad det betyder. Ibland är det lättare så, att inte säga något alls. Bara genomlida, helt ordlöst. Så jag fortsätter nog att vara tyst för att annars skulle de säkert kunna välla ut ett helt hav hit och de vill vi ju inte, eller hur? :)

I can't tell you what it really is
I can only tell you what it feels like
And right now there's a steel knife
In my windpipe
I can't breathe
But I still fight
While I can fight
As long as the wrong feels right
It's like I'm in flight.