en stor sorg

Igår dog min dator plötsligt. *poooofffff* och så gick den inte på längre utan visade endast en svart ruta med musens pil på. Roade mig med att röra på musen och vänta, vänta och vänta oändligt länge. Men inget hände, datorn förblev död. Idag så fort Anvia öppnade stod jag där med tårar i ögonen och panik i rösten och böna och bad att dom skulle rädda den. Hela mitt liv är ju där, alla skolarbeten, bilder, filmer.. allt. Dom sa att dom skulle försöka göra allt dom kan. Jag gick seriöst ut därifrån gråtande. Nu kommer jag sitta som på nålar hela dagen och vänta på telefon besked. Did it survive? Det kanske låter lite små lustigt men man inser hur jävla beroende man är av sin dator först när man är utan den. Den är ju nästan som en levande individ med tanke på hur mycket tid man spenderar med den. Gode gud låt den överleva. För biblioteks datorer och telefonen suger i gemförelse!!! :S Jag menar vad kan vara bättre än ens egna älskade dator liksom?!?!?