Jag har inte bestämt mig om jag skall tro på karma längre eller inte men en sak vet jag säkert: Det finns gott och det finns ont och man väljer själv på vilken sida man står och vad du ger ifrån dig. Vissa människor väljer att vara glada, göra bra saker och sprida glädje. Andra väljer att vara bittra och elaka så de bara osar om dem. Men de du ger får du förr eller senare också tillbaka. Väljer du att vara snäll och bemöta din omgivning med kärlek och respekt kommer du kanske inte alltid att bli bemött lika bra tillbaka, för de kommer alltid finnas bittra jävlar som vill att du skall simma i samma skit som dem. Men genom att behålla ditt leende och tron om att alla människor inte är onda går du alltid ut som vinnaren ur spelet.

What goes around, goes around, goes around, comes all the way back around.

Vilken jävla baksmälla.. Alltså jag tror jag dör, seriöst. Så har jag ingen att skylla på heller.... Tycker man om att hinka i sig drinkar har man säkerligen bara sig själv att skylla. Och det man inte minns har inte hänt, eller hur? :)

Nu skall jag tröst äta den första portionen mat som inte kommer upp tillbaka....

P.s. Det är ganska skönt att vara ensam.. Man behöver inte ta hänsyn till någon annan än sig själv eller anstärnga sig för att vara någon annan till lags.. Och vad tjänar det till? Jag skulle ändå aldrig vilja vara någon annan än den jag är.

My life sucks but i love it! :)

Idag är min mentala ålder 14 år eftersom jag vill supa mig redlöst full och uppleva den härliga känslan av att glömma att det finns en morgondag :) Sköööönt. Så join me!

Nu ska jag bara få till den rätta looken, locktång, ögonskugga och hårs spray, here i come! ;)

Sådär btw har jag hittat en ny addiction till min lilla hög av besattheter, den heter Sex and the city! Inget nytt för världen antagligen men för mig har det tagit ett jävla tag att orka upptäcka den. Men vilken upptäckt! Tjejer som har massor av sex, sviniga män och lite drama. Jag har fallit som en fura, det här kommer sysselsätta mig bättre än vilken man som helst! ;)

Vissa människor kan dra ner en till helvetet medan andra besitter förmågan att ge en lycka. Tack, tusen gånger tack för den fina presenten, för idag och för alla andra dagar ni får mig att le. Underbara bästa vänner, jag älskar er Linn och Hanna :)



Keep smilin', keep shinin'
Knowin' you can always count on me, for sure
That's what friends are for.

Det finns två typer av musik, de som når fram till en och de som inte gör de. Eminems låt Beautiful når fram till botten av mig, till varje litet skrymsle som ingen annan har rört, längre in än någon annan musik någonsin har rört mig. Fast jag tror att många andra kan känna igen sig i den om ni har någon sorts livserfarenhet dvs :)

I know some shits so hard to swallow
And I just can't sit back and wallow
In my own sorrow
But I know one fact I'll be one tough act to follow
One tough act to follow I'll be one tough act to follow
Here today, gone tomorrow
But you have to walk a thousand miles
In my shoes, just to see
What it's like, to be me I'll be you, let's trade shoes
Just to see what it'd be like to
Feel your pain, you feel mine
Go inside each other's mind
Just to see what we find
Look at shit through each other's eyes
But don't let 'em say you ain't beautiful oh
They can all get fucked.
Just stay true to you so
Don't let 'em say you ain't beautiful.

Lite ärlighet..

Nu skall jag vara helt ärlig med er och berätta en sak..

Satt nyss och bläddrade igenom min blogg och började fundera vad jag själv tycker om att läsa i andra människors bloggar. Jag är inte så värst intresserad av vad någon åt till frukost eller hur många färgglada toppar som inhandlades på h&m. Däremot kan allt det där bli intressant om man öppnar upp lite, smyger ner lite känslor, tankar och åsikter mellan raderna.. Eller någon intressant kommentar som "de var inte lika öde i sängen inatt.." eller "det där lilla telefonsamtalet fick mig att tappa modet helt.." eller "den där jävla kärringen borde passa sig lite" Jaa ni kanske förstår? Eller inte? Någonting som fångar läsarens intresse, som får en att känna "det där har jag också upplevt".. De gör liksom texten personlig och då känns personen bakom bloggen också mer levande. Sånt här fastnar iaf jag för, därför har jag helt börjat skippa "vad jag gjort och köpt idag snacket".. Förr hade jag faktiskt en illusion om det är så en bra blogg ska se ut, att varenda lilla kryp vill veta vad jag ätit eller om jag just varit i duschen. Men sanningen är ju att vi människor älskar dramatik och skvaller, vem som blev dumpad och sörjer och vem som träffat någon ny, vem som var pinsammast på krogen och vem som stod och juckade mot vem på dansgolvet. Vi fascineras, vi glädjas åt andra eller tvärtom önskar dem all bitterhet i världen men någonstans djupt där inuti bryr vi oss ändå lite. Hur är andras liv? Hur tänker dom? Är de inte så? :) Okej.. Det finns säkert inte så många vanliga ungdomar som vill skriva ut sitt privatliv i bloggen, men en pytteliten inblick kan man väl ge? Och med privatliv menar jag inte bara vem du senast raggade upp utan hur du tänker, känner och varför. Brukar du också har morkkis på söndagar eller tycker du också det är pinsamt att gå och kissa hemma hos någon du just lärt känna? Varför är människor så rädda att dela med sig? Ens lite grann om vi ändå har en blogg som inte är hemlig :)