-

Everybody wants something
Gotta want something
What are you living for?
Everybody needs something
Something to fight for.

so if i typed 'idiot' into google, would your picture come up?

Idag är en sån här fantastiskt trött dag när man bara är less på allt. Enda bra stunden idag var de 1,5 timmarna som spenderades på gymmet, fastän det snarare var en kamp om liv och död eftersom jag redan då var helt brutalt frustrerad över allt och tog i för gud och fosterland i hopp om att få utlopp för aggressionerna. Utan resultat dessvärre. Istället är jag nu bara brutalt trött och sur och världens grinigaste bitch. Riktig trevlans humör med andra ord. Skall isolera mig i sängen nu så jag inte skall kunna överföra mitt jävliga humör på någon. Godnatt.

det som inte dödar, gör en starkare

Vill helst av allt kura ihop mig till en boll nu direkt precis som katten bredvid mig och somna med kaffekoppen i handen. MEN. Istället är jag påväg till gymmet. Jag hatar att träna på morgonen. HATAR. För jag är ingen morgonmänniska. MEN jag tror starkt att det som inte dödar gör en starkare, därför tvingar jag mig själv till detta. Varje cell i kroppen skriker efter sömn eftersom passionerad och entusiastisk som jag är, satt jag och knåpa ihop en träningsprogram till en kompis halva natten... MEN det förtränger vi nu, ut på slagfältet och kämpa som detta vore det sista träningspasset ever!

inflyttningsfest here we go!

Kommer kännas aningen tragiskt att se en lägenhet man varit med och byggt upp stampas ner till grunden av en flock ociviliserade fyllon.. MEN whatever, vi kör. Tänkt va fullast, värst och odrägligast för en gångs skull ikväll och såna planer kan ju aldrig slå fel! ;)

bitter telefonlös jävel

Söker mening med livet efter att livskompanjonen och själsfränden Htc Sensation svikit en. Inte riktigt död men inte heller levande, din satans jävel. Fattar inte hur du kunde göra så här mot mig. Hoppas de behandlar dig förjävligt där borta i Tammefors och skickar mig en ny trogen snygg telefonjävel som inte gör så här mot mig.

P.s. Alla telefonberoende där ute vet säkert hur jag känner mig just nu, som om man mist sin högra hand. Helt handikappad utan den, vad skall jag nu hålla i handen när jag somnar?! :(

when you lose something you can't replace

Idag är en sorglig dag, för idag fick jag veta att jag inte får fortsätta på mitt nuvarande jobb. Arbetskontraktet går ut 31.12. Till det nya året har de hittat någon annan, någon med barnskötar utbildning. Och de ju klar att jag förstår att det lämpar sig mycket bättre, då kan hon ha alla morgonturer och kvällsturer jag aldrig kan ta eftersom jag inte är utbildad, och hon är kvalificerad och säkert jätte bra. Men, det kom som en liten blixt från klar himmel och tårarna brände något enormt bakom ögonlocken. Fast jag vetat hela tiden att de inte är säkert om jag får fortsätta till Juni så har det ändå känts så självklart för jag har trivts så bra. Jag har hoppats så mycket och liksom helt låtit bli att tänka på det faktum att jag kanske inte kan stanna. Det kan jag ju inte nu, och det gör ont. För det här är det första jobbet jag innerligt längtat att gå till, de första jobbet som har känt som det verkligen ger en något, det första jobbet jag kommer sakna. Något otroligt mycket. Om ni någonsin funderar vart ni skall sätta era blivande ungar borde valet vara självklart, Nallebo. För det finns inte ett till sådant ställe (och tro mig jag vet för jag har jobbat på en massa olika dagis/gruppis.) Världens mest harmoniska och härligaste personal som innerligt utstrålar de faktum att de valt ett yrke som passar dem perfekt och världens mest fantastiska, ljuvliga ungar som kommer bli helt enastående individer i framtiden, mycket just tack vare detta ställe! :) Nu skall jag ta vara på varenda dag jag har kvar där och vara extremt tacksam för att jag fick den här chansen, för den har fått mig att tänka så mycket på framtida val av yrke och överhuvudtaget vad som är väsentligt här i livet. Tusen tack, detta har varit guldvärt! Jag kommer gråta floder när vi säger hejdå men jag kommer definitivt alltid att le när jag tänker på ett hur bra arbete jag ha haft. Alla borde ens en gång i sitt liv ha jobbat på ett ställe där man tänker "yes!" när man skall gå till jobbet nästa dag!

Eftersom jag aldrig kan fatta mig kort blev det här en helt uppsats.. Men det får vara det, eftersom det här är viktigt för mig.

Behind every great woman, is a guy looking at her as

Som jag förutspådde är det förjävligt svårt att sätta sig, ställe sig upp efter man mödosamt satt sig ner eller överhuvudtaget gå för den delen! Värsta sortens träningsvärk kallas detta eller också helvetet eftersom man känner sig helt jävla handikappad, meeen så värt det! ;) Sådär förövrigt tänkte jag dra till med ännu ett filosofiskt inlägg eftersom jag har ett bra sådant på lager (i huvudet) men vi tar det en annan kväll, två efter varandra kan bli lite för mycket seriöst skit att smälta för er läsare! ;)